Med dig gör det inget  att det regnar

Med inte så många dagar kvar i Tokyo blev vi besvikna när vi såg att det regnade även denna morgon.

Som tur var hade vi en plan B. Vi åkte till Shibuya och satte oss på ett fik med utsikt över Shibuya Crossing och tittade på alla paraplyn som korsade övergångsstället. Sedan letade vi upp affären ”Loft”, en flervåningsaffär som säljer allt möjligt. Vi spenderade timmar därinne och jag hittade en massa fina presenter att köpa med mig hem.

Shopping gör en hungrig. Turligt nog låg ”Genki Sushi” i närheten. Thomas testade deras hamburgare och tonfisk med majonnäs.

Jag provade krabba och makrill men godast var fortfarande tempura sushin. Beställde fler såna.

Efter kattcaféet vi var på ett par dagar tidigare ville vi till caféer med andra djur. Vi googlade upp djurcaféer som skulle ta bra hand om sina djur och åkte till Roppongi. Där fanns det nämligen ett igelkottscafé!

Thomas och jag fick varsin igelkott att hålla i. Thomas fick mamma och jag ungen. ”Min” igelkott rullade ihop sig och somnade rätt omgående.

Igelkotten Thomas höll i var det lite livligare. Han fick också ett par eskimåpussar på näsan från den. Till slut somnade även hon.

När vi promenerade från igelkottscaféet gick vi förbi en restaurang med montrar fyllda med ostron på isbäddar. Jag kunde inte låta bli att beställa japanska ostron med mousserande att skölja ner dem med. Jag tror ändå att jag föredrar smaken av mindre ostron från Frankrike eller USA.

Vi tog sedan tunnelbanan tillbaka till Shinjuku och bytte tåget. Denna kväll ville vi hänga i Shimokitazawa.

I Shimokitazawa rörde det sig inte så mycket folk ute på gatorna, kanske  för att klockan inte hade hunnit bli så sent.

Vi tog varsin drink på ett folktomt men ändå mysigt ”Trouble Peach”. Jag satt och sörpla på en persikodrink. Ägaren satt vid ett annat bord och spelade backgammon.

Thomas passade på att ta ett bloss i mörkret. I Tokyo är det ofta tillåtet att röka på restauranger och i barer, men konstigt nog inte på offentliga platser utomhus.

Vi drack upp våra goda drinkar och gick vidare. Längs gatan hittade vi en spelhall, de finns lite överallt i Tokyo, som vi gick in i.

Spelhallen var utbredd på fem våningar. Många av spelen var väldigt avancerade, men vi ville spela något enkelt. Först spelade vi Mario Kart, vilket Thomas vann. Sedan hittade vi till min stora glädje en lufthockeymaskin. Vad vi inte visste när vi sköt pucken mellan varandra var att fler, mindre puckar senare skulle släppas samtidigt, så himla roligt! Ett sådant spel skulle jag vilja fanns hemma.

I spelhallen fanns också så kallade purikura, fotoautomater där man redigerar bilderna efteråt. Innan vi klev in i fotoautomaten fick vi välja vilka inställningar och poser vi ville ha på bilderna. Jag kunde inte sluta skratta under hela fotosession. På en skärm kunde vi se hur bilderna blev och det såg inte riktigt klokt ut. När alla bilder var tagna fick vi gå in i ett angränsande rum där vi redigerade bilderna. Vi lyckades bara redigera två bilder, eftersom alla instruktioner stod på japanska och vi råkade trycka att vi var klara med redigeringen för tidigt.

Vi tog ett par drinkar till i Shimokita innan vi tog ett av de senare tunnelbanorna hem. Tunnelbanan slutar gå rätt tidigt i Tokyo konstigt nog och jag har hört att när tokyoborna festar tar de sista tåget till klubben och första tåget hem igen. Vi orkade inte riktigt stanna ute så länge, men tyckte ändå att det hade varit en jättekul kväll.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s