Den eviga staden

Vi vaknade upp hyfsat pigga och utvilade och redo för en intensiv dag ute i staden.

img_5566

Vi började dagen med att leta upp ett frukostställe, där jag åt en stadig frukost i form av en brioche fylld med nutella.

Till fots tog vi oss till de centralare delarna av Rom. Vi passerade Circus Maximus och Palatinen, jag återupplevde minnen från förra resan som när vi åt picknick på stentrappor på Circus Maximus. Till slut närmade vi oss Triumfbågen, Colosseum och Forum Romanum.

Jag var fortfarande förundrad över hur man kunde bygga en så mäktig byggnad som Colosseum. Vi gick inte in i Colosseum denna gång, istället tog vi oss in i Forum Romanum.

När vi stod högst upp på Palatinen och blickade ut över lämningarna som bredde sig ut under kullen mullrade åskan och regnet började doppa ner. Thomas fällde upp sitt paraply som vi gömde oss under.

Regnet tilltog när vi skyndade oss förbi ”Il Vittoriano” genom stan. Vid något tillfälle smet vi in på en cafeteria för att få en paus från regnandet.

Lagom till att regnet upphört var vi tillbaka i Trastevere där vi åt pizza på ”Dar Poeta”. Vi fick peka ut vilka pizzor vi ville ha, mannen bakom disken klippte lagom stora bitar åt oss som han sedan värme. Godast var pizzan med skinka och ost.

img_5633

Efter lunch lät jag bli att ta upp kartan ur väskan och vi strövade planlöst runt på andra sidan Tibern. Då hittade vi Pantheon utan problem, även det en magnifik byggnad. Vi undrade lite hur det var att vara inne i Pantheon när det regnar i och med att det är en öppning utan skydd för i taket. Skulle säkert också vara häftigt att vara där inne när fullmånen lyser.

Från Pantheon var det sedan lätt att hitta Fontana di Trevi. Förra Rombesöket kastade jag ett mynt i fontänen, men trodde inte att jag skulle återvända till staden. Denna gång kastade jag än en gång i ett mynt men med förhoppningen om att återvända snart igen.

Vi fortsatte vår rundtur som bjöd på många fina vyer.

Vi passerade Spanska trappan, mest för att Thomas skulle få se det. Personligen tycker jag inte att trappan är speciellt sevärd, Rom har mycket annat fint att erbjuda.

Vi tog ett dryckesstopp på ”Enoteca Buccone”, som låg i närheten av Piazza del Popolo, vars vinhyllor sträckte sig från golv till tak. Där smuttade vi på varsitt glas rödvin och blev bjudna på ost och salta snacks.

Det mörknade strax efter klockan 17 och först då insåg vi hur långt vi hade gått.

Av misstag hade vi promenerat ända till Vatikanen, som vi hade planer på att besöka dagen efter.

Vi gick närmre St: Peterskyrkan i alla fall där det trots mörkret var fullt med folk. Sedan skyndade vi tillbaka till lägenheten för att hitta med ett ombyte innan middagen. Middagen hade vi nämligen sett fram emot i flera veckor.

Till vår stora lycka låg restaurangen ”Roma Sparita” knappt två kvarter från vårt boende. Deras rätt ”Cacio e pepe” är känd som en av Roms godaste. Vi beställde därför varsin. ”Cacio e pepe” är spagetti med ost och peppar och på denna restaurang serveras den i en korg gjord av parmesan. Pastan var otroligt god.

Vi beställde även in secondi piatti. Jag åt en god och fräsch maträtt med kalv och citronsås. Thomas åt en oxsvansgryta. Trots att mättnadskänslan infann sig redan när vi åt våra primi piatti var det fysiskt omöjligt att sluta äta tills tallrikarna var renskrapade.

Vi tog sedan en lång promenad i området. I en av gränderna, genom en dörröppning, sken ett hemtrevligt ljus. Det var en bar med Chesterfieldfåtöljer och väggarna fulla av tavlor. Vi avslutade kvällen där med en varsin drink innan tröttheten från matkoman kom ikapp oss.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s