Parga

Efter elva år tillsammans lyckades jag äntligen få med Thomas på en Greklandsresa. 10-17/6 semestrade vi i semesterorten Parga, högt upp på det grekiska fastlandet.

Transferbussen släppte av oss i Parga sent på lördagskvällen. Luften var sval och när vi gick ut för en sen gyrosmiddag i hamnen fick därför en extratröja följa med. Morgonen efter var också någorlunda sval, vilket passade perfekt för att upptäcka staden vi hade hamnat i.

Eftersom det var söndag fick Thomas höra sin första grekisk-ortodoxa mässa eka genom gränderna. Vi stannade till för en kort fika i hamnen innan vi påbörjade klättringen uppför de hala stentrappor upp till högsta punkten i byn, borgen. På en förmiddag hade vi sett nästan hela byn. Vi åt lunch och gick sedan tillbaka till hotellet för poolhäng resten av eftermiddagen. Ett par dopp hann vi ta i poolen innan oroväckande, svarta moln fyllde himlen.

Vi hann precis plocka in våra handdukar och sätta oss under tak på uteplatsen med varsitt glas rött när åskan mullrade över bergskrönet. Skyfallet uteblev, istället föll smådroppar ner på stenbeläggningen runt poolen. Väl inne på min andra sipp såg jag hur det rörde sig i gräset intill våra fötter. Ett mönstrat skal tumlade runt under häcken.

Det visade sig att vi var grannar med sköldpaddor i olika storlekar. Vissa dagar åt de gräs utanför vårt hotellrum, andra dagar umgicks de i grupp i utkanten av hotellområdet. Till min stora lycka gick det inte en dag utan att ha fått en glimt av våra bepansrade grannar.

Resten av vår tid i Grekland la vi i huvudsak ner på strandliv och mat. Vi hann även med ett par utflykter.

Stränder:

20170614134408

Den vanligaste synen för mig under veckan var kanten av vårt randiga parasoll, gröna kullar och solreflektionerna i det turkosa havet. Eftersom jag brände axlarna och ovansidan av fötterna redan första dagen föredrog jag att sitta under parasollet med en bok i knät och en kall citronläsk i handen.

Första stranden vi besökte var Sarakiniko beach. Vi tog en snabbåt dit från hamnen som skulle hämta oss senare på eftermiddagen.

20170612123007

Dagen gick väldigt snabb där, även om allt vi gjorde var att sola och bada. När Thomas försvann för att köpa drickor till oss samlade jag ihop en hög med stenar så att han kunde visa mig hur man kastar macka. Lyckades få mina stenar att studsa två gånger, vilket är nytt Nikirekord. Jag valde att bortse från att Thomas stenar studsade 5-6 gånger.

20170613102547

Nästa dag klampade vi genom Parga, uppför kullen och sedan nerför på andra sidan där Valtos beach låg. Valtos beach var mycket längre, däremot hade fler semesterfirande hittat dit. Stranden var inte heller lika charmig som Sarakiniko beach. Vi tillbringade en förmiddag där, vid lunchtid klättrade vi tillbaka mot Parga där vi åt gyros. Sedan orkade vi inte gå tillbaka dit igen.

20170614143539

På onsdagen gjorde vi en båtutflykt till floden Acheron. När utflykten var slut lämnade båten oss vid Lichnos beach, som blev min favoritsstrand i Parga. I timmar flöt vi runt i det kristallklara vattnet. Jag kände mig så fri när jag simmade mot konturerna av ön Lefkas i horisonten. Till slut tröttnade Thomas på att bada, men han tog pauser i solandet för att mata mig med pistaschnötter vid strandbrynet.

DSC_0204

Nöjda åkte vi sedan båt tillbaka till hamnen i Parga.

Sista stranden vi badade vid, och den enda strand som vi var på två gånger, var Kryoneri beach. Den låg mitt i byn intill hamnen. Vi undvek den till en början då den oftast var fullbelagt, men en dag hittade vi en plats att breda ut våra handdukar. Visade sig vara en rätt trevlig strand, förutom de mellanstora stenarna i strandkanten som var lagom sköna att gå på och att den var lite skräpigare än de andra stränderna.

Vi gillade den ändå så mycket att vi tog ett par sista dopp dagen för hemfärd.

Mat:

Maten i Parga var tyvärr en besvikelse. Jag hade sett fram emot saftig souvlaki, grillad bläckfisk med citronolja och persilja och hemlagade köttgrytor. Maträtterna fanns, men de var inte lika bra som förväntat. Tyvärr hade Parga inga störra mataffärer heller (!!!) som sålde hemlagad mat att ta med hem

Under veckan åt vi bland annat…

…souvlaki…

… grillad fisk…

2017061118171920170613201105

… och friterad fisk. Inget av det levde upp till mina förväntningar. Restaurangerna var mysiga, speciellt ”Sakis” som låg på gatan intill borgen, men maten var inte särskilt bra. Det borde iofs inte ha varit en överraskning för mig då Parga är en turistby och då det är få greker som har råd att gå ut och äta efter den finansiella krisen.

20170617124345

Den bästa maten hittade vi redan första kvällen, ”Gevsi”, där vi åt gyros varannan dag. Sista måltiden åt vi på ”Gevsi” med saltvatten i håret efter bad vid Kryoneri beach. Vi beställde in gyros, ostkroketter, tsatsiki och grekisk sallad för att orka med flygresan hem.

Dryck:

Dryckerna nådde inte heller upp till den standard vi ville ha. Det var jag däremot förberedd på, då jag sedan tidigare vet att grekerna varken kan bra vin eller mixa drinkar. Jag drack mest citronläsk.

20170611192232

Många drinkar i Parga innehåll ouzo, ibland blev de bra men mestadels inte. En sådan drink beställde jag in och den smakade sådär, men den var fin att kolla på eftersom de hade lagt torris i.

20170612212217

Bästa drinkarna drack vi på ”Ponte” i hamnen, där jag drack en god fikondrink.

Utflykter:

Den första utflykten vi gjorde var en båtfärd till floden Acheron.

20170614112655

På den båten fick jag uppleva min första sjösjuka, som jag fick dels för att båten gick så långsamt på höga vågor och att det var så trångt ombord att jag knappt kunde se omgivningarna. Därför var det skönt när båten väl puttrade uppför den lugna floden.

2017061409365120170614095323

Floden Acheron, även kallad Styx, är enligt den grekiska mytologin underjordens flod. Där doppade Thetis sin son Akilles för att han skulle bli odödlig. För att han inte skulle flyta iväg höll hon honom i hälen som sedan blev hans enda svaga punkt.

Acheron var grön i färgen och precis ovanför ytan jagade blå fjärilar varandra. Längs flodkanterna solade sköldpaddor. Det skulle visst ha funnits bävrar också, men några såna såg vi inte.

20170614110059

Vid mynningen av Acheron låg byn Ammoudia där vi fick en efterlängtad lunchrast. Smått illamående fortfarande klämde jag i mig en crépe fylld med ost och skinka som snabbt fick mig att få bättre.

2017061409263920170614120606

Båtturen avslutades med färd in i ett par grottor, som även de hade någon mytologisk betydelse, men som jag inte uppfattade namnet på. Sedan blev vi avsläppta på Lichnos beach.

Ett par dagar senare gjorde vi ännu en utflykt, men vår destination denna gång låg betydligt längre bort från Parga. Vi blev upplockade med en buss tidigt på morgonen som tog oss inåt landet. Vi susade på motorvägen förbi staden Ioannina och sedan nedför slingriga bergsvägar.

19883441_10154746252702517_1570128023_n

Efter en hel förmiddag på bussen var vi framme vid vårt mål, Meteora. Där lägger sex kloster högt belägna på klippformationer, med ett alldeles platt landskap nedanför. Vi kämpade oss uppför trapporna till ett av dem, klostret Megalo Meteoron, men jag var ändå glad att jag slapp ta mig upp på ”det gamla sättet” som användes innan trapporna byggdes när munkarna hissades upp i nät.

19873648_10154746252607517_1682733112_n

Utsikten från klostret vad disig men väldigt vacker.

19873660_10154746252742517_2118114061_n

Vi var även inne i klostret, där väggarna var dekorerade med fresker (bilder som de målade bl.a. för dem som var analfabeter och inte kunde läsa bibeln). Inredningen var häftigt men det har jag inga bilder på då det var fotoförbud där.

19894525_10154746252697517_376513008_n

Utanför klostret tände jag ett par ljus för mina nära och kära.

19858665_10154746252737517_782038347_n

Vi sa hejdå till klosterkatterna innan vi traskade nedåt mot bussen. Bussen gjorde ett par stopp till för att vi skulle få beundra landskapet innan det var dags för lunch. Väl inne i lunchrestaurangen började regnet, som hade hängt i luften hela dagen, vräka ner. Ett par blixtrar lyste upp klippformationerna. Väl inne i bussen sen igen lämnade vi skyfallet bakom oss och körde tillbaka mot Parga.

19874001_10154746252382517_954758142_n

Sista stoppet gjorde vi i bergsbyn Metsovo, björnens by.

19832453_10154746252447517_718342240_n

Byn är känd för sin ost och sitt vin, vi fick provsmaka båda. Osten smakade rökigt och gott, men vinet gillade vi inte. Vi valde att promenera runt i byn under hela busstoppet. Vi hade inte tillräckligt med tid för att slå oss ner för en fika och vi önskade att vi hade fått äta lunch i Metsovo istället; restaurangerna där såg väldigt lockande och mysiga ut.

19894516_10154746252517517_213414691_n

Landskapet gjorde mig dock väldigt förvirrad då de grantäckta bergen påminde mig mer om ett alplandskap än om Grekland. Att husen var byggda i samma stil som byggnader i alpområdet bidrog till förvirringen. Men det var väldigt fint. Helt fascinerad stirrade jag ut genom bussfönstret på bergsluttningarna med tätt växande granar och dimslöjorna som svävade ovanför grantopparna.

Det som var extra kul med utflykterna var att Thomas fick se vilken variation det finns i Grekland och att man endast behöver åka ett par timmar för att landskapet ska ändra sig drastiskt.

Summering:

Maten till trots hade vi en väldigt fin vecka i Parga. Thomas, som vanligtvis inte vill åka på solsemester, kan nu tänka sig att besöka fler platser i Grekland.

20170611195810

Och få saker slår synen av medelhavet i skymningen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s